Över en halv miljon svenskar går just nu utan arbete, en bekymmersam siffra som har väckt oro både bland politiker och ekonomer. Även om vissa tecken pekar mot en möjlig förbättring av arbetsmarknaden till hösten, förväntas arbetslösheten fortsätta att vara hög under resten av året. För att få en förståelse för situationen och vad som kan göras åt den har Ekonomibyrån bjudit in Shervin Razani, en välkänd profil inom rekryteringsbranschen, för att diskutera utmaningarna på dagens arbetsmarknad.
Razani beskriver läget på arbetsmarknaden som ”tufft”, särskilt för de som befinner sig i mellansegmentet och inte kan framvisa specialistkunskaper inom något specifikt område. Denna grupp av arbetssökande, som kanske traditionellt sett har förlitat sig på breda kompetenser och lång yrkeserfarenhet, står nu inför en verklighet där arbetsgivare i allt högre grad söker nischkompetenser och specialistkunskaper. Detta skifte i arbetsmarknadens behov kan innebära att många behöver se över sina karriärval och eventuellt vidareutbilda sig för att bli mer attraktiva för arbetsgivarna.
Medan vissa sektorer upplever en brist på arbetskraft, till exempel inom teknik och hälso- och sjukvård, är överutbudet av arbetskraft kännbart inom andra områden. Razani förklarar att det är en fråga om både efterfrågan och anpassning, där många arbetstagare står inför utmaningen att skifta fokus och anpassa sig till en ny verklighet. Han betonar att det inte enbart handlar om att förbättra sina tekniska färdigheter, utan också om att utveckla ”mjuka” färdigheter såsom problemlösning och kommunikation.
Regeringen står inför betydande utmaningar i sitt arbete att försöka minska arbetslösheten och stimulera en förändring på arbetsmarknaden. Investeringar i utbildning och fortbildning, samarbete med näringslivet för att identifiera framtida kompetensbehov, samt aktivt arbete med att stärka den digitala infrastrukturen är några av de åtgärder som diskuteras. Samtidigt är det en balansgång mellan att skapa kortsiktiga lösningar för att snabbt få människor i arbete och att bygga en hållbar arbetsmarknad som kan klara framtidens utmaningar.
Framåt hösten finns förhoppningar om att se en viss förbättring i sysselsättningen. Men med en alltmer globaliserad och digital ekonomi är det tydligt att vi står inför ett paradigmskifte, där kraven på ständig vidareutbildning och anpassningsförmåga kommer att bli alltmer centrala för arbetskraftens överlevnad och utveckling. Razani avslutar med att betona vikten av samverkan mellan individ, näringsliv och stat för att ta sig igenom denna utmanande tid. Anpassningsförmåga och ett öppet sinne för livslångt lärande kan visa sig vara de viktigaste verktygen för den som vill vara konkurrenskraftig på framtidens arbetsmarknad.
