Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

EU:s splittring hotar sanktionerna mot rysk olja

EU diskuterar rysk oljas pristak; medlemsländer är oense, vilket kan påverka sanktioners effekter och unionens enighet.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar

I Bryssel pågår just nu intensiva diskussioner om EU:s pristak på rysk olja, ett verktyg som infördes för att begränsa Kremls intäkter efter invasionen av Ukraina. Men oenighet mellan medlemsländerna hotar nu att urholka effekten av sanktionerna, och flera diplomatiska källor bekräftar att ett beslut om en eventuell höjning av pristaket kan komma redan inom de närmaste veckorna.

Bakgrunden är den stigande världsmarknadspriset på råolja, vilket gör att det nuvarande pristaket på 60 dollar per fat framstår som allt mindre realistiskt. Länder som Grekland, Malta och Cypern, med stora rederinäringar, har uttryckt oro för att deras ekonomiska intressen påverkas om EU inte anpassar taket. Samtidigt varnar andra medlemsländer, däribland Polen och de baltiska staterna, för att varje justering uppåt skulle ge Ryssland miljarder i extra oljeintäkter och försvaga sanktionernas trovärdighet.

EU-kommissionen försöker nu hitta en kompromiss som både begränsar de ryska intäkterna och säkerställer att europeiska företag inte slås ut från den internationella marknaden. Diplomater uppger att flera huvudstäder trycker på för en ”teknisk översyn” av pristaket snarare än en formell höjning, men frågan har blivit en symbol för den växande splittringen inom unionen kring sanktionernas framtid.

Enligt energianalytiker kan en fortsatt oenighet gynna Moskva. Om pristaket inte upprätthålls effektivt kan Ryssland sälja sin olja genom alternativa kanaler och till högre priser, vilket ökar statens exportintäkter och stärker rubeln. De ryska energibolagen har redan delvis lyckats omdirigera handeln till Asien, där Kina och Indien köper stora volymer till priser nära världsmarknaden.

EU:s beslut väntas bli avgörande för hur mycket ekonomiskt tryck som kvarstår mot Ryssland under vintern. Frågan har därmed blivit lika mycket politisk som ekonomisk – ett lackmustest för unionens enighet i ett av de mest känsliga utrikespolitiska områdena sedan kriget bröt ut.

← Tillbaka till nyhetsarkivet