Ekonomi
Öppen artikelKlyftorna ökar mellan sparande och skuldsatta svenskar
Svensk ekonomi polariseras: fler har skulder hos Kronofogden medan hushållens sparande når rekordnivåer, särskilt bland höginkomsttagare.
Klyftorna i svensk ekonomi fortsätter att växa. Enligt nya siffror från Kronofogden har antalet svenskar med skulder hos myndigheten ökat markant det senaste året. Samtidigt visar statistik från flera banker och finansinstitut att hushållens totala sparande når rekordnivåer.
– Det symboliserar rätt väl de ekonomiska klyftor vi har i samhället, säger sparprofilen Günther Mårder i Ekonomibyrån.
Bakom siffrorna döljer sig två parallella tendenser. På ena sidan finns hushåll som kämpar med stigande räntor, höga boendekostnader och minskat konsumtionsutrymme. För många har inflationschocken och de kraftigt ökade levnadskostnaderna lett till att räkningarna hopar sig. På den andra sidan står grupper med stabila inkomster och tillgångar som gynnats av ett starkt finansmarknadsklimat, vilket gjort att sparandet växt.
Ekonomer beskriver utvecklingen som en tudelning av Sverige, där vissa har möjlighet att bygga upp buffertar och investeringar medan andra fastnar i en skuldfälla. Kronofogden pekar särskilt ut unga vuxna och ensamstående föräldrar som allt mer utsatta. Förklaringen ligger delvis i stigande hyror, dyr mat och ökade energikostnader – faktorer som snabbt urholkar ekonomi för dem med små marginaler.
Bankernas representanter menar att rekordnivåerna i sparandet speglar ett förändrat beteende bland medel- och höginkomsttagare. Osäkerheten i ekonomin får människor att spara snarare än att konsumera. Samtidigt saknar många möjligheten att alls lägga undan något.
Diskussionen om klyftor mellan olika hushållsgrupper lär fortsätta prägla den ekonomiska debatten framöver, inte minst när nya data väntas ge en ännu tydligare bild av vem som klarar sig – och vem som halkar efter – i dagens ekonomiska landskap.



