Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Antipsykotiska läkemedel till barn ökar oroande snabbt

Antipsykotiska förskrivningar till barn har fördubblats på 15 år, vilket väcker oro och behov av alternativa insatser.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar

Antalet barn och unga som får antipsykotiska läkemedel har mer än fördubblats under de senaste femton åren, visar nya siffror från Läkemedelsverket. Myndigheten ser utvecklingen som oroande och efterlyser en bred diskussion om hur läkemedlen används och vilka alternativ som finns.

Enligt statistiken handlar ökningen främst om förskrivningar till pojkar i tonåren, men även yngre barn och flickor står för en växande andel. Läkemedlen används i första hand vid allvarliga psykiska tillstånd som schizofreni och bipolär sjukdom, men skrivs i allt högre grad ut för andra diagnoser – exempelvis aggressionsproblematik, autism eller svår oro.

Läkemedelsverket betonar att det i vissa fall kan vara nödvändigt med antipsykotiskt läkemedel, men understryker att användningen bör ske med stor försiktighet. De betonar att långtidseffekterna hos barn inte är tillräckligt kända och att behandlingen alltid ska kombineras med psykologiska och sociala insatser.

Barnpsykiatrer som tidningen talat med vittnar om att trycket på psykiatrin har ökat kraftigt. Det kan bidra till att läkemedel används som en snabb lösning när andra stödformer inte räcker till. Samtidigt finns det en oro för att barn i svårigheter medicineras där orsakerna snarare handlar om skola, relationer eller sociala faktorer.

Socialstyrelsen och Läkemedelsverket pekar nu på behovet av tydligare riktlinjer, mer uppföljning och bättre samverkan mellan vård, skola och socialtjänst. Flera experter menar att samhället måste säkra tidig hjälp och förebyggande insatser för att undvika att läkemedel blir förstahandsvalet.

Utvecklingen väcker frågor om vilka krav som bör ställas på förskrivning och uppföljning av barns psykiska hälsa framöver. Samstämmigt konstateras att fler barn medicineras än någonsin tidigare – och att det finns ett stort behov av att förstå varför.

← Tillbaka till nyhetsarkivet