Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Ekonomi

Öppen artikel

Trump ökar pressen på Fed för lägre ränta

Donald Trump vill pressa Federal Reserve att sänka styrräntan mer för att stimulera tillväxt och stärka arbetsmarknaden.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar

Donald Trump vill se en ännu lägre styrränta från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Enligt källor med insyn i Vita husets ekonomiska strategi planerar presidenten att intensifiera trycket på Fed för att påskynda sänkningar som, enligt honom, skulle stimulera tillväxt och stärka arbetsmarknaden. För att åstadkomma detta krävs dock en majoritet inom centralbankens ledning som delar Vita husets syn på penningpolitiken, något som historiskt sett varit en känslig balansgång mellan politiskt inflytande och institutionell självständighet.

Ekonomer har länge varnat för riskerna med att låta kortsiktiga politiska mål styra räntenivåerna. Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar att politiker ofta ser fördelar med en lägre ränta inför valperioder eftersom det kan öka tillväxten tillfälligt. Men enligt henne är det en riskabel strategi. På lång sikt kan en för expansiv penningpolitik leda till överhettning, hög inflation och minskad trovärdighet för centralbanken.

Frågan om centralbankens oberoende är återigen i centrum i USA. Federal Reserve, som formellt är oberoende, har sedan tidigare signalerat att den grundar sina beslut på data om inflation, sysselsättning och tillväxt, snarare än på politiska önskemål. Samtidigt fortsätter Vita huset att betona vikten av att ”göra det som krävs” för att hålla ekonomin stark inför kommande valår.

Det är inte första gången en amerikansk president försöker påverka centralbanken. Tidigare administrationer har i olika grad uttryckt missnöje med höga räntor, men uttalanden från sittande presidenter har sällan varit så direkta som de senaste åren. Diskussionen väcker därmed en större fråga om hur mycket inflytande den verkställande makten egentligen ska ha över penningpolitiken – och vilka konsekvenser det kan få för ekonomins långsiktiga stabilitet.

← Tillbaka till nyhetsarkivet