Ekonomi
Öppen artikelGoogles chefekonom avfärdar AI som huvudförklaring till ungas jobbsvarigheter
AI pekas ofta ut som en orsak till att yngre har svårare att få sina första jobb. Googles chefekonom Fabien Curto Millet anser dock att forskningsläget inte visar att AI är den främsta förklaringen och hänvisar i stället till makroekonomiska faktorer.

AI har blivit en återkommande del av debatten om ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Tekniken nämns ofta som en möjlig förklaring till att vägen in i arbetslivet har blivit svårare för yngre personer.
Fabien Curto Millet, chefekonom på Google, delar inte bilden av att AI i sig är den avgörande orsaken. I programmet ”Alex möter” på SVT Play uttrycker han oro över den spridda uppfattningen att instegsjobb försvinner på grund av AI.
Enligt Curto Millet ger den samlade forskningen inte stöd för att AI har visats vara orsaken till ökade svårigheter för unga i början av karriären. Han bedömer i stället att andra ekonomiska faktorer på bred nivå spelar en viktig roll.
Oro bland unga amerikaner
Samtidigt har oron för AI vuxit bland yngre i USA. Enligt Pew Research har andelen amerikaner under 30 år som uppger att de är mer bekymrade än positiva till AI ökat från 39 procent år 2024 till 55 procent i år.
Inställningen till teknikens effekter på arbetsmarknaden är också försiktig i en större del av den amerikanska befolkningen. Sju av tio amerikaner tror att AI kommer att innebära färre arbetstillfällen under de kommande 20 åren.
AI har också kopplats till skillnader mellan yngre och äldre på arbetsmarknaden. Forskning från Örebro universitet har visat att yngre har fått svårare att få arbete inom yrken som är exponerade för AI. För äldre har utvecklingen enligt forskningen sett annorlunda ut.
Curto Millet menar ändå att det inte går att dra slutsatsen att AI är den direkta förklaringen till ungas situation. Han motsätter sig också förutsägelser om att den nya tekniken skulle leda till ett omfattande bortfall av jobb.
AI används i fler yrken
Googles chefekonom har nyligen lett en omfattande undersökning om användningen av företagets AI-tjänst Gemini. Enligt honom är användningen störst bland kontorsanställda.
Samtidigt börjar AI användas även i yrken som är mer praktiska eller tekniskt inriktade. Utvecklingen innebär därmed att tekniken når fler delar av arbetsmarknaden än enbart kontorsarbete.
Curto Millet framhåller att ny teknik historiskt har skapat fler jobb än den har tagit bort. Han ser därför inte en framtid där AI nödvändigtvis leder till den arbetsmarknadskris som vissa förutspår.
Lägre oro i Sverige
Också i Sverige finns en diskussion om hur AI kan påverka arbetet framöver, men oron för det egna jobbet verkar vara lägre än i USA. I SOM-institutets stora undersökning hösten 2025 svarade 15 procent att de trodde att deras typ av arbete i första hand skulle utföras av robotar eller AI inom tio år.
Curto Millet beskriver utvecklingen som tidig. Enligt honom befinner sig användningen och konsekvenserna av AI fortfarande i ett inledande skede.
Till skillnad från flera andra experter på AI tror han att behovet av mänsklig arbetskraft kommer att vara stort även längre fram. Hans bedömning är därmed att AI kan förändra hur arbete utförs, utan att det innebär att människors arbetsinsatser förlorar sin betydelse.
Debatten om AI, unga och arbetsmarknaden fortsätter därmed att rymma olika tolkningar. Medan forskning från Örebro universitet pekar på svårigheter för yngre i AI-exponerade yrken, anser Googles chefekonom att bredare ekonomiska förhållanden måste vägas in när utvecklingen förklaras.



