Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Regeringens bedömning: Sverige allt längre från klimatmålen

Sverige väntas missa både utsläppsmålet för 2030 och målet om nettonollutsläpp 2045. I regeringens övergångsbudget har avståndet till båda målen ökat jämfört med bedömningen ett år tidigare.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Sverige har kommit längre från de klimatmål som riksdagen har beslutat om. Regeringens nya beräkningar visar att utsläppsgapet har vuxit för såväl 2030 som 2045.

Bedömningen finns i övergångsbudgeten som presenterades den 12 november. Redan ett år tidigare konstaterade regeringen att Sverige såg ut att missa samtliga beslutade klimatmål. De nya beräkningarna pekar på att avståndet sedan dess har blivit ännu större.

För att målen ska kunna nås behöver utsläppen minska mer än vad som väntas ske med nuvarande utveckling. Enligt budgeten kommer det därför att krävas ytterligare åtgärder i kommande budgetar om Sverige ska ha möjlighet att klara målen.

Gap på 7,6 miljoner ton till 2030

Riksdagens beslut om Sveriges klimatmål innehåller flera delmål. Ett av dem gäller utsläppsminskningar fram till 2030.

Enligt övergångsbudgeten återstår ett utsläppsgap på 7,6 miljoner ton till 2030-målet. Det är 2 miljoner ton mer än i regeringens bedömning från föregående år.

Även avståndet till målet om nettonollutsläpp 2045 har ökat. Det målet har regeringen beskrivit som det viktigaste. Jämfört med den tidigare beräkningen har gapet vuxit med 1,6 miljoner ton.

Budgetunderlaget visar därmed att utvecklingen går åt fel håll i förhållande till båda tidpunkterna. Regeringens prognos innebär inte bara att målen väntas missas, utan också att de utsläppsminskningar som saknas är större än vid den förra bedömningen.

Elektrifieringen går långsammare

Finansdepartementet pekar ut en långsammare elektrifiering som en förklaring till det växande gapet. Utvecklingen inom vägtrafiken har inte gått lika snabbt som i tidigare beräkningar.

Detsamma gäller elektrifieringen av arbetsmaskiner. Även inom industrin har omställningen till el gått något långsammare än vad som tidigare antagits.

Regeringen lyfter dessutom fram de tillfälligt sänkta skatterna på bensin och diesel. Enligt budgeten har skattesänkningarna bidragit till en viss ökning av utsläppen. De tillfälliga sänkningarna upphör vid årsskiftet.

Svantesson framhåller fortsatta insatser

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att arbetet med elektrifiering och andra åtgärder för att minska utsläppen behöver fortsätta. Hon framhåller samtidigt att regeringen redan genomför många insatser.

Tidöregeringen har under mandatperioden fått kritik för att inte göra tillräckligt för att Sverige ska nå klimatmålen. Kritiken har bland annat kommit från Centerpartiet, som under valrörelsen vid flera tillfällen riktade invändningar mot Tidöpartiernas klimatpolitik.

Frågan om den framtida klimatpolitiken har också aktualiserats i diskussionerna om möjliga regeringskonstellationer. Ett alternativ som har diskuterats är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fortsätter att styra tillsammans, men med Centerpartiet i stället för Sverigedemokraterna.

Svantesson anser att det finns beröringspunkter mellan Moderaterna och Centerpartiet i klimatfrågorna. Hon vill däremot inte säga om en sådan regeringslösning skulle leda till en förändrad klimatpolitik.

Finansministern hänvisar till att hon inte vill föregripa regeringsförhandlingar eller kommentera vad de partier som eventuellt ska ingå i en regering kan komma att förhandla om.

Övergångsbudgeten ger därför ingen närmare bild av vilka nya åtgärder som kan bli aktuella. Beräkningarna slår dock fast att fler insatser behövs i framtida budgetar för att minska avståndet till de mål som gäller för 2030 och 2045.

← Tillbaka till nyhetsarkivet