Nyheter
Öppen artikelOmkring 116 000 unga har fått adhd-diagnos
Antalet barn och unga med adhd fortsätter att öka. Omkring 116 000 har nu fått diagnosen, enligt Socialstyrelsens senaste rapport, samtidigt som unga diskuterar möjliga förklaringar till utvecklingen.

Omkring 116 000 barn och unga har fått diagnosen adhd, enligt Socialstyrelsens senaste rapport. Antalet diagnoser i gruppen fortsätter att öka.
Utvecklingen märks också genom att många unga uppger att de har adhd eller funderar på om de kan ha diagnosen. En av dem är 21-årige Seth Bohman, som har övervägt möjligheten att han själv har adhd.
Han beskriver sig som ibland sprallig, men något besked om huruvida han har genomgått en utredning eller fått en diagnos framgår inte.
Flera möjliga förklaringar diskuteras
Ökningen väcker frågor om varför fler barn och unga diagnostiseras. Bland de möjliga förklaringar som unga resonerar kring finns sociala medier och en högre grad av stress.
En annan fråga är om vården har blivit bättre på att upptäcka och uppmärksamma adhd. Källmaterialet slår dock inte fast att någon av dessa faktorer ligger bakom ökningen, och Socialstyrelsens redovisade siffror visar i sig inte vad utvecklingen beror på.
Det går därför inte att utifrån uppgifterna dra slutsatsen att ökningen har en enskild orsak. Det som framgår är att antalet registrerade diagnoser fortsätter uppåt och att frågan engagerar unga som själva har diagnosen eller misstänker att de kan ha den.
Adhd påverkar flera delar av vardagen
Adhd handlar enligt 1177 Vårdguiden om svårigheter med uppmärksamhet och, eller, överaktivitet och impulsivitet. För att det ska röra sig om adhd ska problemen innebära en funktionsnedsättning inom minst två områden.
Det kan exempelvis handla om att svårigheterna visar sig både i hemmet och i skolan. Symtomen ska dessutom ha börjat före tolv års ålder.
Beskrivningen innebär att adhd omfattar mer än att en person vid enstaka tillfällen känner sig rastlös, energisk eller har svårt att koncentrera sig. Enligt definitionen ska svårigheterna påverka funktionen på flera områden i livet.
Add används om en form av adhd
I vissa sammanhang används även benämningen add. Den syftar på den form av adhd där problemen framför allt gäller ouppmärksamhet, utan att hyperaktivitet eller impulsivitet är de framträdande dragen.
Add beskrivs därmed inte som en helt fristående diagnos i faktaunderlaget, utan som en term för en form av adhd med en annan symtombild.
Allt fler berörs av diagnosen
Socialstyrelsens uppgift om omkring 116 000 diagnostiserade barn och unga visar hur många som nu omfattas av utvecklingen. Samtidigt finns det unga som ännu inte vet om deras egna svårigheter kan handla om adhd.
Seth Bohmans funderingar är ett exempel på den osäkerheten. Att han själv övervägt om han kan ha diagnosen ger däremot inget svar på frågan, och några ytterligare uppgifter om hans situation finns inte i underlaget.
Den fortsatta ökningen av adhd-diagnoser är fastställd i Socialstyrelsens rapport. Frågorna om sociala medier, stress och vårdens förmåga att upptäcka diagnosen presenteras däremot som möjliga förklaringar att resonera kring, inte som bekräftade orsaker.



