Nyheter
Öppen artikelStatsvetare: Vänsterpartiet kan frångå kravet på ministerposter
Vänsterpartiets ledning kan ändra linjen om att partiet måste ingå i en regering som är beroende av dess mandat, enligt två statsvetare. Partistyrelsen har möjlighet att gå emot ett kongressbeslut, men kan då möta intern kritik.

Vänsterpartiets krav på att få ingå i en regering som behöver partiets mandat är inte omöjligt att ändra. Partistyrelsen kan välja en annan linje än den som kongressen har beslutat om, enligt statsvetarna Jenny Madestam och Magnus Hagevi.
Vice partiledaren Ida Gabrielsson har hävdat att partiet är bundet av kongressens beslut i regeringsfrågan. Efter att Magdalena Andersson under söndagen avvisat partiets krav upprepade Gabrielsson beskedet: Vänsterpartiet tänker inte släppa fram en regering som är beroende av dess mandat om partiet inte samtidigt får ingå i regeringen.
Gabrielsson beskrev linjen som ett beslut som inte kan ändras. Den bedömningen delas dock inte av de två statsvetarna.
Partistyrelsen kan välja en annan väg
Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola, anser att en partiledning behöver någon form av stöd inom partiet för att byta linje. Samtidigt konstaterar hon att partier tidigare både har ändrat och frångått beslut som fattats av en kongress.
Enligt Madestam finns det flera omständigheter som talar för att Vänsterpartiet kan komma att ompröva regeringskravet. En sådan förändring skulle kunna bli aktuell om partiet får ett tillräckligt stort politiskt genomslag trots att det står utanför regeringen.
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, gör en liknande bedömning av partistyrelsens befogenheter. Han framhåller att partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ under tiden mellan kongresserna.
Det innebär enligt Hagevi att styrelsen kan agera utan att partiet först kallar till en ny kongress. Ett beslut som går emot den fastslagna linjen skulle däremot kunna leda till en diskussion om att partiledningen svikit kongressens vilja.
Har frångått kongressbeslut tidigare
Vänsterpartiets partistyrelse har tidigare ändrat inriktning i en fråga där kongressen fattat beslut. Vid kongressen 2018 beslutade partiet att vapenexporten skulle stoppas.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 ändrade partistyrelsen hållning. Förändringen gjorde det möjligt för partiet att stödja att vapen skickades till Ukraina. Exemplet visar enligt resonemanget att ett kongressbeslut inte alltid hindrar partistyrelsen från att lägga om politiken när omständigheterna förändras.
Politiska resultat kan minska kritiken
Jenny Madestam bedömer att en intern svekdebatt inte behöver bli avgörande för partiledningen. Hur stark kritiken blir kan enligt henne bero på vad Vänsterpartiet får i utbyte mot att överge kravet på att sitta i regeringen.
Om partiet kan visa att det har fått igenom en stor del av sin politik kan ledningen överväga att stå utanför regeringen, trots att regeringen är beroende av Vänsterpartiets mandat. Sakpolitiska framgångar skulle därmed kunna användas för att motivera en förändrad linje.
En central fråga är i så fall vilka eftergifter Centerpartiet kan acceptera. Madestam pekar på att Centerpartiet kan få ministerposter, vilket enligt henne kan väga tyngre för partiet än enskilda sakpolitiska frågor.
Samtidigt finns tydliga möjliga konfliktområden mellan partierna. Madestam nämner Vänsterpartiets krav på en miljardärsskatt som ett förslag som hon bedömer kan bli svårt för Centerpartiet att godta.
Vänsterpartiets fortsatta hållning blir därmed beroende både av partistyrelsens bedömning och av vilka politiska resultat partiet kan få. Statsvetarnas slutsats är att kongressbeslutet inte i sig gör en kursändring omöjlig, även om en sådan förändring kan få interna konsekvenser.



