Nyheter
Öppen artikelNy strid om fossila bränslen väntar på COP31
Frågan om hur världen ska lämna olja, gas och kol väntas åter bli en central konflikt när COP31 hålls i Turkiet. Länderna är fortsatt oeniga om en konkret färdplan, efter att förhandlingarna vid förra årets klimatmöte inte ledde till något beslut.

Frågan om en global omställning från fossila bränslen väntas på nytt hamna i centrum under COP31 i Turkiet. Motsättningarna är stora mellan de länder som vill se tydliga steg bort från olja, gas och kol och de stater som motsätter sig en utfasning.
Vid klimattoppmötet i Dubai 2023 enades världens länder om att det behövs en omställning från fossila bränslen. Överenskommelsen följdes dock inte av någon detaljerad plan för hur förändringen skulle genomföras.
Frågan återkom vid COP30 i Brasilien 2025. Då krävde fler än 80 länder att mötet skulle anta en konkret färdplan, men förhandlingarna avslutades utan ett sådant beslut.
Två tydliga sidor i förhandlingarna
Inför COP31 handlar en viktig del av diskussionen därför om vad mötets sluttext ska säga om fossil energi. På den ena sidan finns länder som vill att världen ska lämna användningen av olja, gas och kol. EU hör till dem som driver den linjen.
På den andra sidan står oljestater och utvecklingsländer som inte vill ställa sig bakom en utfasning av fossila bränslen. Det motståndet har bidragit till att frågan blivit en av de stora konflikterna vid de senaste klimatmötena, vid sidan av diskussionerna om pengar.
Att länderna redan har enats om behovet av en omställning innebär därmed inte att det finns enighet om hur den ska gå till. Det saknas fortfarande ett gemensamt beslut om vilka åtgärder som ska genomföras och hur långtgående de ska vara.
Frivillig process efter COP30
När COP30 inte lyckades fatta beslut om en färdplan inleddes i stället en frivillig process utanför FN-förhandlingarna. Brasilien har inför COP31 presenterat ett förslag inom den processen.
Förslaget innehåller inga bindande krav på länderna. Det skiljer sig därmed från ett gemensamt beslut inom klimatförhandlingarna som tydligt skulle ange vad staterna ska göra för att minska beroendet av fossila bränslen.
Samtidigt pågår ytterligare ett arbete bland de drygt 80 länder som krävde en färdplan under COP30. Under ledning av Colombia och Nederländerna har länderna mötts i Santa Marta och därefter tagit fram nationella förslag.
Fler sådana förslag ska presenteras i Antalya. Arbetet löper parallellt med diskussionerna om vad COP31 kan enas om inom ramen för de formella förhandlingarna.
Flera möjliga delar i en färdplan
En färdplan för fossil omställning kan innehålla åtgärder både för produktionen och användningen av olja, kol och gas. Ett möjligt steg är att stoppa nya olje- och gasprojekt, liksom nya pipelines och raffinaderier.
En annan åtgärd kan vara att fastställa slutdatum för kolkraftverk. En färdplan kan även omfatta minskad produktion av olja, kol och gas samt avveckling av subventioner till fossila bränslen.
Åtgärderna kan också riktas mot konsumtionen. Det kan exempelvis handla om att förbjuda bensinbilar eller minska användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader.
Vilka av dessa delar som i så fall skulle ingå i ett gemensamt dokument är en fråga för länderna att förhandla om. Motståndet mot en utfasning gör samtidigt att det är oklart om COP31 kan gå längre än tidigare möten.
Sluttexten blir avgörande
Den centrala frågan inför mötet är om länderna kan enas om tydligare skrivningar än de som antogs i Dubai. Där slogs behovet av en omställning fast, men utan den konkreta färdplan som senare efterfrågades av ett stort antal länder.
De frivilliga och parallella processerna visar att arbetet fortsätter även utanför FN-förhandlingarna. Eftersom förslagen inte är bindande ersätter de däremot inte ett gemensamt beslut från COP31.
Förhandlingarna i Turkiet väntas därför åter kretsa kring samma grundläggande konflikt: om det ska finnas en konkret väg bort från fossila bränslen och hur långtgående en sådan plan i så fall ska vara.



