Nyheter
Öppen artikelSmåföretag väljer ibland bort sökande med brottsregister
Personer med ett kriminellt förflutet kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden. Enligt Jacob Ämtvall, näringspolitisk expert på Företagarna, avstår vissa småföretag från att anställa eftersom de inte vill utsätta verksamheten för risker.

Arbetssökande som har ett brottsregister kan väljas bort när företag rekryterar. Jacob Ämtvall, näringspolitisk expert på Företagarna, bedömer att många företag inte vill ta risker i samband med en anställning.
Diana, som tidigare har berättat om sin situation, uppger att det är svårt att få arbete för den som finns i ett brottsregister. Hennes erfarenhet visar på ett hinder som kan möta personer med ett kriminellt förflutet när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden.
Jacob Ämtvall pekar på att beslutet för ett mindre företag kan handla om att skydda den egna verksamheten. Konsekvenserna kan enligt honom bli förödande för ett småföretag, vilket gör att vissa arbetsgivare ibland avstår från att gå vidare med kandidater som tidigare har begått brott.
Vill undvika risker
Enligt Ämtvall handlar sådana beslut inte om att företag rutinmässigt sorterar bort personer med brottsregister. När en kandidat väljs bort på den grunden anser han att beslutet snarare fattas med hänsyn till företagets verksamhet.
Resonemanget utgår från att ett mindre företag kan vara särskilt känsligt för problem som uppstår i samband med en rekrytering. Ämtvall beskriver därför försiktigheten som ett sätt för företagaren att värna den egna verksamheten, snarare än som ett val som görs utan eftertanke.
Han tror att många företag i dag är ovilliga att ta risker när de anställer. För den som har ett kriminellt förflutet kan det innebära att vägen till ett arbete blir svårare, även när personen söker sig vidare efter att ha avtjänat sitt straff.
Arbete viktigt för återanpassning
Samtidigt framhåller Ämtvall att personer som har avtjänat ett straff behöver få möjlighet att återanpassas till samhället. Ett arbete är enligt honom en viktig del av den processen.
Det innebär att två hänsyn ställs bredvid varandra i rekryteringen. Företagaren kan vilja undvika en risk som bedöms kunna skada verksamheten, medan den arbetssökande behöver en möjlighet att återvända till arbetslivet och samhället efter avtjänat straff.
Ämtvalls beskrivning visar att företagens försiktighet inte utesluter behovet av återanpassning. Han betonar både småföretagens utsatta läge och arbetets betydelse för den som har sonat sitt brott.
För Diana är svårigheten konkret. Hon upplever att brottsregistret står i vägen när hon försöker få ett jobb. Ämtvalls förklaring är att företag kan se rekryteringen som ett beslut där de måste väga möjligheten att anställa en person mot omsorgen om den egna verksamheten.
Inte ett slentrianmässigt beslut
Ämtvall vill alltså inte beskriva bortvalet av personer med ett kriminellt förflutet som något som sker av slentrian. Hans bedömning är att företag som fattar ett sådant beslut gör det efter att ha tagit hänsyn till den egna verksamheten.
Samtidigt håller han fast vid att den som har avtjänat sitt straff ska kunna återanpassas. I det sammanhanget får tillgången till arbete en central betydelse. För personer i Dianas situation kvarstår dock problemet att brottsregistret kan göra det svårare att få den möjlighet som ett jobb innebär.



