Nyheter
Öppen artikelEfter 764-fallet: Polisen stärker arbetet mot våldsamma nätverk
Allt fler brott i Sverige kopplas till våldsbejakande och människohatande nätverk på internet. Efter utredningen av en 18-åring i Umeå anser polisen att kunskapen om den nya och komplicerade brottsligheten har ökat betydligt.

Polisen utvecklar sitt arbete mot nätverk där unga personer förmås att utföra, filma och sprida våldsdåd. Utredningen av det uppmärksammade 764-fallet i Umeå har gett myndigheten nya erfarenheter av en brottslighet som beskrivs som både ny och svårutredd.
Runt om i Sverige kopplas ett växande antal fall till det som polisen benämner våldsbejakande människohatande nätverk. I dessa miljöer förekommer bland annat grovt våld, sexuellt material och ett starkt förakt mot andra människor. Unga personer kan utföra våldshandlingar som dokumenteras och därefter sprids på nätet.
För polisen innebär utvecklingen nya utmaningar. Brotten kan ha kopplingar till flera länder, samtidigt som utredarna kan behöva granska mycket stora mängder digitalt material. Det förekommer också att en person som misstänks för brott själv har utsatts för brott inom samma miljö.
Kunskap från utredningen i Umeå
En 18-årig man från Umeå dömdes i september till mer än tio års fängelse. Domen gällde bland annat två mordförsök och grova sexualbrott. Ett av de ovanliga inslagen i fallet var mordförsök som genomfördes via internet, vilket beskrivs som en ny och tidigare oprövad form av brottslighet.
Utredningen blev omfattande och har enligt lokalpolisområdeschefen Michael Rystedt gett polisen viktig kunskap. Hans bedömning är att arbetet med förundersökningen har gjort att polisen nu har ett betydande försprång i förståelsen av hur nätverken fungerar och hur brotten kan utredas.
Polismyndigheten arbetar samtidigt vidare med att samla erfarenheter och bygga upp mer kunskap om nätmiljöerna. Det handlar både om att upptäcka personer som riskerar att dras in och om att kunna hantera den komplexitet som uppstår när gärningspersoner, brottsoffer och digitala kontakter finns i olika delar av världen.
Samarbete med flera aktörer
I Umeå samarbetar polisen med bland andra kommunen, socialtjänsten, skolan och Säkerhetspolisen. Samverkan ska bidra till att information och kunskap från olika verksamheter kan användas i arbetet mot nätverken.
Michael Rystedt framhåller att samarbetet i Umeå fungerar bra, men konstaterar samtidigt att systemet inte är heltäckande. Nätverkens digitala karaktär och de stora materialmängderna gör att det fortfarande finns svårigheter både i det förebyggande arbetet och i brottsutredningarna.
Att en misstänkt person också kan vara utsatt innebär ytterligare komplikationer. Utredarna behöver hantera flera roller och händelseförlopp parallellt, samtidigt som materialet kan omfatta kontakter och brott som sträcker sig över nationsgränser.
Flera uppmärksammade fall
Flera grova våldsdåd har kopplats till de aktuella nätmiljöerna. Bland de fall som uppmärksammats finns mordförsök i Umeå och Hässelby samt en skolattack i Fagersta. Även ett fall i Helsingborg, där en tolvåring knivhögg en femårig flicka, har satts i samband med sådana miljöer.
Det har varnats för att brotten kan bli både fler och grövre. Polisen bedömer därför att arbetet måste fortsätta med hög prioritet. Enligt Michael Rystedt tas brottsligheten på största allvar inom myndigheten, inte minst med hänsyn till gärningarnas karaktär.
Erfarenheterna från Umeå används nu i det fortsatta arbetet. Samtidigt fortsätter polisen att utveckla sin kunskap om nätverken, deras digitala verksamhet och de särskilda problem som uppstår när unga personer är inblandade i grova våldshandlingar som filmas och sprids på internet.



