Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Diana fick inget jobb efter fängelset – återvände till kriminalitet

Efter frigivningen har ”Diana” varit arbetslös i flera år och upplever att belastningsregistret hindrar henne från att få arbete. Riksrevisionen granskar nu hur statens stöd till tidigare intagna fungerar när antalet personer i fängelse och frivård väntas öka kraftigt.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Efter avtjänat fängelsestraff försökte ”Diana” skapa ett nytt liv, men svårigheterna att få arbete bidrog till att hon återvände till kriminalitet. Hon beskriver samhällets stöd efter frigivningen som i praktiken obefintligt.

Diana, som egentligen heter något annat, har varit utan arbete i flera år. Hon upplever att uppgifterna i belastningsregistret har stängt dörrar på arbetsmarknaden och gjort det svårt att gå vidare efter tiden i fängelse.

Hon drogs in i kriminalitet redan som tolvåring. Nu försöker hon lämna det livet bakom sig och bygga upp en laglig tillvaro. Ett arbete skulle enligt henne ha stor betydelse för möjligheten att leva hederligt.

Fler arbetsgivare begär registerutdrag

Det har blivit vanligare att arbetsgivare vill se utdrag ur belastningsregistret inför en anställning. För personer som har avtjänat ett fängelsestraff kan uppgifterna därmed fortsätta att påverka möjligheten att få arbete även efter frigivningen.

Utvecklingen innebär enligt Riksrevisionen en målkonflikt. Arbetsgivare kan vilja känna till om en arbetssökande har en kriminell belastning för att känna större trygghet vid en rekrytering. Samtidigt behöver den som har avtjänat sitt straff få en möjlighet att återvända till arbetsmarknaden.

Riksrevisionens utredare Yvonne Thorsén bedömer att frågan håller på att växa i betydelse och kommer att bli ännu större framöver. Myndigheten granskar därför statens insatser för personer som tidigare har varit intagna.

Granskningen ska bland annat undersöka hur många som får tillgång till olika stödåtgärder. Riksrevisionen vill också ta reda på hur många som får subventionerade anställningar eller deltar i utbildningar och hur det därefter går för dem på arbetsmarknaden.

En central fråga är om insatserna faktiskt hjälper deltagarna. Resultatet av granskningen ska redovisas i december tillsammans med förslag på åtgärder.

Kraftig ökning väntas till 2035

Granskningen sker samtidigt som Kriminalvården räknar med att antalet personer som döms till fängelse kommer att öka. Enligt myndighetens långtidsprognos kan omkring 15 500 personer vara intagna på svenska anstalter år 2035.

Det skulle innebära en ökning med drygt 75 procent jämfört med dagens nivå. Även frivården väntas få betydligt fler klienter. År 2035 kan drygt 34 000 personer omfattas av frivård, vilket är nästan dubbelt så många som under 2025.

De växande grupperna gör frågan om stöd efter ett straff mer omfattande. När fler lämnar anstalt eller befinner sig inom frivården ökar också antalet personer som kan behöva hjälp med utbildning, arbete och vägen bort från kriminalitet.

Flera aktörer ansvarar för stödet

Det finns flera myndigheter som kan hjälpa den som har avtjänat ett fängelsestraff. Kriminalvården och Arbetsförmedlingen har centrala roller i arbetet med att stödja personer som vill komma in på arbetsmarknaden.

Ett av de befintliga stöden är Krami, som har funnits sedan många år. Verksamheten är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och kommuner på olika håll i landet.

Krami vänder sig till personer som har fyllt 18 år och vill lämna en kriminell livsstil för att börja arbeta eller studera. Programmet finns på ett tiotal orter i Sverige.

Dianas erfarenheter visar samtidigt vilka hinder som kan finnas trots att stödinsatser erbjuds. Hon anser att hjälpen till tidigare intagna är otillräcklig och beskriver belastningsregistret som ett avgörande hinder i jobbsökandet.

Riksrevisionens kommande rapport ska ge en tydligare bild av hur många som nås av dagens insatser, hur deras etablering på arbetsmarknaden utvecklas och om stödet bidrar till att de får arbete eller utbildning.

← Tillbaka till nyhetsarkivet