Nyheter
Öppen artikelErfarenheter från Ukraina ska stärka arbetet med brandrobotar i Sverige
Räddningstjänsten Storgöteborg har deltagit i en övning i Rivne i Ukraina med fokus på samverkan mellan brandrobotar, drönare och andra tekniska system. Erfarenheterna ska nu sammanställas och kan få betydelse för hur ny teknik används inom svensk räddningstjänst.

Räddningstjänsten Storgöteborg har deltagit i en ukrainsk övning där robotar och drönare användes i olika räddningsscenarier. Fokus låg på hur tekniken kan samverka vid komplexa och riskfyllda insatser.
Fredrik Laanemets från Räddningstjänsten Storgöteborg deltog i övningen i Rivne efter att Myndigheten för civilt försvar bjudits in av den ukrainska räddningstjänsten. Han har arbetat som brandman sedan 2006 och har sedan 2020 varit involverad i ett arbete kring möjligheten att använda brandrobotar inom svensk räddningstjänst.
Räddningstjänsten Storgöteborg började då undersöka vilka robotlösningar som fanns tillgängliga och vilka erfarenheter räddningstjänster i andra europeiska länder hade av tekniken. Arbetet resulterade i att förbundet köpte en brandrobot 2025. Robotens drift har pågått i omkring ett år.
Robot för miljöer med stora risker
Brandroboten är larvburen och avsedd för situationer där det kan innebära stora risker att skicka in räddningspersonal. Den kan bland annat användas i undermarksanläggningar, vid utsläpp av kemikalier och i andra osäkra miljöer.
Med kameror och mätinstrument kan roboten hjälpa operatörer att upptäcka läckage, farliga ämnen och andra risker på avstånd. Den är dessutom utrustad med en vattenkanon. Genom att ansluta en slang från en brandbil kan räddningstjänsten släcka brand på distans.
Brandsläckning var det ursprungliga skälet till investeringen, men under arbetets gång har fler användningsområden blivit aktuella.
Övade samordning mellan flera system
Besöket i Ukraina handlade inte främst om att lära sig manövrera robotar. I stället studerades hur olika typer av teknik kan användas samtidigt i operativa situationer. I övningen ingick drönare, markgående robotar och undervattensrobotar.
Övningsmomenten genomfördes under två dagar och byggde på fiktiva händelser med grund i verkliga situationer. Ett av scenarierna rörde en brand i en cistern. Drönare användes då för att skapa en överblick över platsen, medan robotar riktade vatten mot branden.
Med stöd av bilder från luften kunde operatörerna bedöma om vatteninsatsen nådde rätt och om robotarna hade ett tillräckligt säkert avstånd till värmen. I ett annat moment användes drönare anpassade för inomhusmiljöer för att söka efter personer i byggnader.
Deltagarna tränade även på hantering av oexploderad ammunition. Där användes robotar och drönare för att identifiera och hantera risker utan att människor behövde utsättas för fara.
Lärdomar om utbildning och beredskap
En central erfarenhet från Ukraina är enligt Fredrik Laanemets hur civil personal på kort tid har utbildats för att använda avancerade tekniska hjälpmedel. Praktisk träning och tydliga instruktörer har bidragit till att fler kunnat bli operativa.
Han pekar på att Sverige kan dra lärdomar av hur systemen införs i verksamheten och hur civilpliktiga skulle kunna stötta räddningstjänsten i en krigssituation.
Efter återkomsten ska erfarenheterna från övningen dokumenteras och presenteras. En efteranalys ska också genomföras för att ta hand om de lärdomar som samlats in.
Det är ännu inte klart om besöket kommer att leda till nya investeringar eller förändrade arbetssätt. Vid övningen deltog representanter för svensk räddningstjänst och Myndigheten för civilt försvar, tillsammans med delegationer från Danmark, Lettland, Litauen och Tyskland.



