Ekonomi
Öppen artikelStatens underskott i september blev mindre än Riksgäldens prognos
Statens betalningar gav ett underskott på 23 miljarder kronor i september 2026. Det var 11,6 miljarder kronor mindre än Riksgäldens prognos, främst till följd av högre skatteinkomster och lägre utgifter från flera myndigheter.

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 23 miljarder kronor i september 2026. Utfallet var 11,6 miljarder kronor lägre än Riksgäldens prognos om ett underskott på 34,6 miljarder kronor.
Skillnaden mot prognosen förklaras enligt Riksgälden av att skatteinkomsterna blev högre än väntat samtidigt som flera myndigheter hade lägre utgifter än beräknat.
Högre skatteinkomster än beräknat
Det primära saldot, som omfattar nettot mellan statens primära inkomster och utgifter, blev 12,7 miljarder kronor högre än prognosen. Skatteinkomsterna låg omkring 5 miljarder kronor över den beräknade nivån.
Budgetsaldot uppgick till minus 22 986 miljoner kronor i september. I prognosen hade Riksgälden räknat med minus 34 615 miljoner kronor. Differensen blev därmed 11 629 miljoner kronor.
Statens nettolånebehov var 22 986 miljoner kronor under månaden, vilket motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. Det var lägre än det prognostiserade nettolånebehovet på 34 615 miljoner kronor.
Nettoutlåning över prognosen
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera uppgick till 947 miljoner kronor i september. Det var 1,4 miljarder kronor högre än prognosen, som låg på minus 499 miljoner kronor.
Nettoutlåningen omfattar myndigheters och andra aktörers in- och utlåning i Statens internbank. Den kan innehålla både löpande statlig verksamhet och tillfälliga poster som kan beslutas med kort varsel. Nettoutlåningen påverkar både statens nettolånebehov och statsskulden, men ingår inte i det statliga utgiftstaket.
Räntebetalningarna på statsskulden blev samtidigt 0,3 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Utfallet var 1 227 miljoner kronor, jämfört med prognosen på 1 557 miljoner kronor.
I räntebetalningarna ingick räntor på lån i svenska kronor på 2 496 miljoner kronor och räntor på lån i utländsk valuta på 574 miljoner kronor. Realiserade valutakursdifferenser uppgick till minus 1 325 miljoner kronor.
Underskott på 134,3 miljarder över tolv månader
För tolvmånadersperioden till och med september visade statens betalningar ett underskott på 134,3 miljarder kronor. Det motsvarar ett nettolånebehov på samma belopp.
Det primära saldot under tolvmånadersperioden uppgick till 132,7 miljarder kronor. Nettoutlåningen till myndigheter med flera var minus 24,3 miljarder kronor, medan räntebetalningarna på statsskulden uppgick till 25,9 miljarder kronor.
Statsskulden var 1 279 miljarder kronor vid utgången av september.
Nästa utfall i november
Det månatliga utfallet för statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik. Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026.
Utfallet för oktober ska publiceras den 6 november 2026 klockan 08.00. Nästa prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är planerad till den 26 november 2026.



