Nyheter
Öppen artikelKonferens i Karlstad om stärkt motståndskraft i samhällsviktiga verksamheter
Representanter från offentlig sektor, företag och civilsamhälle har samlats i Karlstad för att diskutera hur samhällsviktiga verksamheter kan bli mer motståndskraftiga. Under konferensen lyftes bland annat samverkan, försörjningsberedskap och kommande regelverk.

Frågan om hur Sverige kan bättre hantera kriser, digitala angrepp, extremväder och krig stod i centrum när konferensen Ökad motståndskraft i samhällsviktig verksamhet hölls i Karlstad. Under två dagar samlades deltagare från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle för att utbyta kunskap och erfarenheter.
Konferensen arrangerades av Myndigheten för civilt försvar på Karlstad CCC den 29 och 30 september. Fokus låg på hur verksamheter som är viktiga för samhällets funktion kan upprätthålla sin verksamhet och återhämta sig när de utsätts för störningar.
Myndighetens överdirektör Anna Starbrink öppnade konferensen. Hon framhöll att ett mer motståndskraftigt samhälle kräver samarbete, ansvar och beslut med ett långsiktigt perspektiv.
Enligt Starbrink handlar motståndskraft bland annat om att viktiga samhällsfunktioner ska kunna fortsätta fungera även när förutsättningarna förändras. De påfrestningar som nämndes omfattade kriser, cyberangrepp, extrema väderhändelser och krig.
Strategi ligger till grund för arbetet
Konferensen utgår från den nationella strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet som regeringen presenterade tidigare under året. I programmet behandlades bland annat omvärldsläget, framtida hot och säkerhetsfrågor.
Deltagarna fick också information om hur det nationella arbetet med att öka motståndskraften utvecklas. Därutöver redovisades nya regler och initiativ som är avsedda att göra samhällsviktiga verksamheter mer robusta.
Ett av de kommande regelverken är en ny lag som ska stärka motståndskraften hos kritiska verksamhetsutövare. Lagen väntas börja gälla i början av 2027.
Försörjning och motståndskraft kopplas samman
Under konferensen uppmärksammades även regeringens strategi för försörjningsberedskap. Arrangörerna betonade kopplingen mellan de två strategierna.
Motståndskraft beskrivs som förmågan att hålla verksamheten i gång trots störningar. Försörjningsberedskap handlar samtidigt om att de resurser som verksamheten behöver finns att tillgå. Områdena kan därmed stödja varandra i arbetet med att stärka beredskapen.
Praktiska exempel och erfarenhetsutbyte
Flera delar av programmet handlade om nätverk, samarbete och arbetssätt som kan användas för att utveckla motståndskraft. Offentliga aktörer och företag presenterade exempel på långsiktigt arbete med riskhantering, kontinuitetsplanering och krisberedskap.
På konferensområdet fanns även en utställningsyta där Myndigheten för civilt försvar och andra aktörer visade sitt arbete ur olika perspektiv. Deltagarna kunde där samtala med sakkunniga och dela erfarenheter med varandra.
Ömsesidiga beroenden i fokus
Vid konferensens avslutning riktades uppmärksamheten mot kommande utmaningar och möjligheter. Åsa Anclair, sektionschef vid Myndigheten för civilt försvar, lyfte vikten av samordning, planering, kommunikation och kunskapsdelning.
Hon betonade att olika delar av samhället är beroende av varandra. En ökad förståelse för dessa beroenden kan enligt henne förbättra möjligheterna att planera, göra prioriteringar och hantera påfrestningar när de uppstår.
Konferensen samlade därmed frågor om både förebyggande arbete och förmågan att agera när en störning redan har inträffat. Samverkan mellan sektorer lyftes återkommande som en viktig del av Sveriges gemensamma beredskap.



