Nyheter
Öppen artikelSvantesson: Sverige lämnar lågkonjunkturen
Svensk ekonomi väntas växa med 3 procent under 2026 och gå mot ett mer normalt konjunkturläge inför nästa år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson. Samtidigt pekar hon ut stigande energipriser och den globala skuldsättningen som risker för utvecklingen.

Sverige är på väg att lämna lågkonjunkturen och väntas gå in i ett mer normalt konjunkturläge inför nästa år. Det beskedet gav finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade regeringens uppdaterade prognos för ekonomin.
Prognosen har reviderats med anledning av den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som internationellt. Enligt finansministern har den svenska ekonomin nu fått tydlig fart.
Svantesson bedömer att Sveriges ekonomi kommer att växa med 3 procent under 2026. Försvarsindustrin uppges stå för en betydande del av tillväxten.
Finansministern beskriver svensk ekonomi som stark och anser att läget skapar goda ekonomiska förutsättningar oavsett vem som styr landet framöver.
Reformutrymme på 50 miljarder
I den nya prognosen anges reformutrymmet för den kommande mandatperioden till 50 miljarder kronor. Någon närmare redogörelse för hur utrymmet kan komma att användas framgår inte av presentationen.
Bedömningen av reformutrymmet kommer samtidigt som regeringen räknar med att lågkonjunkturen är på väg att ta slut. Svantesson framhåller att ekonomin närmar sig ett mer normalt läge, men betonar också att utvecklingen påverkas av osäkerhet utanför Sverige.
Den förväntade tillväxten under 2026 och försvarsindustrins bidrag är centrala delar i den uppdaterade bilden av svensk ekonomi. Finansministern inledde pressträffen på Rosenbad med att beskriva utvecklingen i tydligt positiva ordalag.
Energipriser pekas ut som risk
Trots de ljusare utsikterna finns det enligt Svantesson flera risker som kan påverka ekonomin framöver. De största orosmolnen är kopplade till det osäkra internationella läget.
Bränslekrisen i Mellanöstern lyfts fram som den viktigaste faktorn bakom risken för stigande energipriser för svenska hushåll. Svantesson bedömer att konflikten i regionen delvis trappas upp och kan bli långvarig.
Högre energipriser skulle därmed kunna påverka hushållen även om den svenska ekonomin som helhet utvecklas starkare. Någon närmare prognos för energiprisernas nivå eller hur stora kostnadsökningarna kan bli presenterades inte.
Varnar för ökande skulder i världen
Finansministern pekar även på den växande globala skuldsättningen som en risk. Flera länder står inför att refinansiera sina skulder och kan då behöva låna till betydligt högre räntor än tidigare.
Frankrike nämns som ett exempel. Landets kraftiga budgetunderskott väntas enligt Svantesson få konsekvenser för den europeiska ekonomin.
Utvecklingen i omvärlden innebär därmed att prognosen innehåller både en positiv bedömning av Sveriges tillväxt och tydliga reservationer. På hemmaplan räknar finansministern med att ekonomin lämnar lågkonjunkturen, samtidigt som konflikter, energipriser och höga skuldnivåer kan påverka utvecklingen.
Den samlade bilden från presentationen är att regeringen bedömer att Sverige står inför en starkare ekonomisk period. Tillväxten väntas nå 3 procent under 2026, och reformutrymmet för nästa mandatperiod beräknas till 50 miljarder kronor. Samtidigt kvarstår osäkerheten kring hur det internationella läget kan slå mot svenska hushåll och Europas ekonomi.



