Nyheter
Öppen artikelPolisen kritiserar Leif GW Persson efter uppgift om dna-spår i Brattåsfallet
Polisen anser att Leif GW Persson avslöjade en central och tidigare hemlighållen detalj om dna-spåret efter dubbelmordet i Brattås. Kriminologiprofessorn avvisar kritiken och hävdar att uppgiften varit känd sedan 2005.

Polisen riktar skarp kritik mot Leif GW Persson för att han berättat var ett dna-spår i utredningen om dubbelmordet i Brattås säkrades. Enligt utredningsledaren hade uppgiften medvetet hållits borta från offentligheten.
Konflikten gäller ett dna-fynd från den gård i Brattås utanför Härnösand där Tor Öberg och Gerd Viklund slogs ihjäl under försommaren 2005. Spåret har haft en central roll i den långvariga mordutredningen, men dess exakta placering hade enligt polisen inte tidigare offentliggjorts.
Dna på en nylonstrumpa
I en intervju som publicerades den 8 april 2025 uppgav Leif GW Persson att det handlar om kontakt-dna som hittats på en av Gerd Viklunds nylonstrumpor. Persson är en av få personer utanför polisen som har haft insyn i förundersökningen.
Hans bedömning är att fyndet kan ha uppstått när någon drog in Gerd Viklund i ladugården efter morden. Enligt Persson innebär omständigheterna att personen vars dna avsatts på strumpan inte enbart genom fyndet kan knytas till själva dödandet.
Kontakt-dna och fyndplatsen blir därmed viktiga delar av hur spåret kan tolkas. Samtidigt är det just informationen om strumpan som polisen anser borde ha förblivit okänd för allmänheten.
Polisen ville kunna kontrollera uppgifter
Utredarna hade enligt polisen fattat ett medvetet beslut om att inte berätta var dna-spåret hade hittats. Tanken var att detaljen skulle kunna användas om en misstänkt greps och förhördes inom ramen för utredningen.
Utredningsledaren Josefine Perming Tengqvist framför nu för första gången offentligt polisens missnöje med att uppgiften spreds. Kritiken förs fram i en ny dokumentär om dna-spåret och dubbelmordet.
Enligt Perming Tengqvist var placeringen av dna-fyndet den enda detalj i utredningen som var exklusivt känd av polisen. Hon menar att offentliggörandet kan ge en misstänkt möjlighet att presentera en förklaring till varför dna finns på strumpan.
Polisens invändning handlar alltså inte om att dna-spåret i sig blivit känt, utan om att den exakta platsen för fyndet avslöjades. Den informationen hade utredarna velat behålla som ett verktyg vid eventuella förhör.
Persson avvisar kritiken
Leif GW Persson håller inte med om polisens beskrivning. Han hävdar att uppgiften om dna på strumpan hade varit känd under lång tid och att det inte var han som först förde ut den till allmänheten.
Enligt Persson blev uppgiften känd redan 2005, samma år som dubbelmordet ägde rum. Redaktionen bakom intervjun från april 2025 uppger däremot att den har sökt efter tidigare mediepubliceringar utan att hitta någon som före det datumet berättade att dna-spåret fanns på strumpan.
I en senare mejlväxling har Persson även framfört uppfattningen att polisens kritik kan bero på oro för den fortsatta rättsprocessen. Han menar att polisen redan söker efter någon att lägga ansvaret på om hovrätten skulle ändra domen. Det är Perssons egen förklaring till varför kritiken framförs.
Domen har överklagats
Den 9 september 2026 dömdes en man till 14 års fängelse för medhjälp till mord i två fall. Mannen har nekat till brott.
Domen är överklagad och ska därmed prövas vidare. Av källmaterialet framgår inte när hovrätten kommer att ta upp målet.
Tvisten mellan polisen och Persson gäller fortsatt om dna-spårets placering verkligen var en hemlig utredningsuppgift när intervjun publicerades. Polisen säger att detaljen medvetet hade hållits tillbaka, medan Persson står fast vid att den varit känd sedan mordåret.



