Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Riktad bränning ska hjälpa renlav tillbaka norr om Råneå

Forskare och renskötare undersöker om punktbränning kan förbättra renarnas vinterbete på Bergträskryggen norr om Råneå. Genom att bränna rester från skogsbruket vill projektet minska konkurrerande växtlighet och skapa bättre förhållanden för marklav.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

På ett hygge fem mil norr om Råneå prövas riktad bränning för att få tillbaka marklav som renarna behöver under vintern. Forskare, studenter, renskötare och markägaren Sveaskog deltar i arbetet på Bergträskryggen.

Marklav är en viktig del av renens vinterföda, men den får svårare att växa när skogen tätnar och marken blir mer näringsrik. Forskningsprojektet ska undersöka om så kallad punktbränning kan förändra förutsättningarna och på sikt återställa en betesmark där laven kan trivas.

Arbetet leds av Elle Eriksson, 27 år, som är doktorand vid SLU i Umeå. Hon är även jägmästare och renägande same i Gällivare skogssameby.

Viktig betesplats har förändrats

Platsen på Bergträskryggen har tidigare haft stor betydelse som betesmark för samebyn. Med tiden har de förhållanden som gynnade marklaven försvunnit. Förhoppningen är att bränningen ska bidra till att åter skapa en miljö där laven kan växa.

På hygget eldas grenar och trädtoppar som blivit kvar efter skogsbruket. Metoden är inriktad på begränsade områden och ska minska annan markvegetation som konkurrerar med laven.

Bränningen ska också bidra till att näringsämnen urlakas ur marken. Det är betydelsefullt eftersom marklav behöver näringsfattiga förhållanden för att utvecklas.

På vissa delar av området förs elden även fram mot träd. Enligt Elle Eriksson görs det för att gynna naturvärdena på platsen.

Studenter och markägare deltar

Ett 20-tal studenter från SLU har under två dagar medverkat i arbetet. Även Sveaskog, som äger marken, deltar i projektet.

Försöket på Bergträskryggen är större än en tidigare punktbränning som genomförts i Luokta-Mávas sameby i Arjeplogsfjällen. Den här gången ska insatsen följas upp mer ingående och i större skala.

Forskarna ska inte enbart undersöka hur tillgången till lavbete påverkas. De ska även följa utvecklingen av den biologiska mångfalden efter bränningen.

Marksvampar inventeras före och efter

En del av uppföljningen gäller områdets marksvampar. De inventeras både före och efter insatsen för att forskarna ska kunna se hur de utvecklas när marken har bränts.

Lars Östlund, professor vid SLU, framhåller att projektets omfattning gör det möjligt att följa både lavbetet och den biologiska mångfalden noggrannare än i det tidigare försöket.

Han hoppas att förutsättningarna för lavbete ska förbättras redan inom några år. En anledning är att skogen på platsen har öppnats upp efter att tidigare ha varit något för tät.

Projektet ska därmed ge kunskap om flera delar av förändringen på Bergträskryggen. Forskarna följer både om marklaven återhämtar sig och hur andra naturvärden påverkas av punktbränningen.

För Elle Eriksson är målet långsiktigt: att den tidigare betydelsefulla betesplatsen åter ska kunna erbjuda marklav för renarna. Om insatsen får den avsedda effekten ska avgöras genom uppföljningarna under de kommande åren.

← Tillbaka till nyhetsarkivet