Nyheter
Öppen artikelObligatorisk kurs om ingenjörers sociala kompetens väcker kritik
Civilingenjörsstudenter inom data- och maskinteknik vid Linköpings universitet måste läsa en kurs i ingenjörsprofessionalism. Inslag om bland annat hygien har gett kursen öknamnet ”duschkursen” och ett råd om hur svettlukt kan hanteras har kritiserats av studenter.

En obligatorisk kurs vid Linköpings universitet ska förbereda blivande ingenjörer för sociala situationer i arbetslivet. Kursens inslag om personlig hygien och relationer mellan kollegor har samtidigt lett till kritik och gett den öknamnet ”duschkursen”.
Kursen heter ingenjörsprofessionalism och ingår numera i utbildningen för civilingenjörsstudenter som läser datateknik eller maskinteknik vid universitetet. Den behandlar färdigheter som studenterna kan behöva när de senare arbetar tillsammans med andra.
En av frågorna som tas upp är hur en ingenjör kan förhålla sig till hygien, både när det gäller den egna personen och när en kollega har problem som påverkar omgivningen. Det är den delen av innehållet som ligger bakom kursens informella öknamn.
Universitetet försvarar upplägget
Aseel Berglund är examinator för kursen och biträdande professor i datalogi vid Linköpings universitet. Enligt henne är innehållet relevant eftersom ingenjörer arbetar tillsammans med kollegor och behöver kunna fungera i grupper.
Hon anser att sociala färdigheter har en tydlig plats i en ingenjörsutbildning. Frågorna förekommer enligt Berglund även inom andra utbildningar, men kan där vara fördelade mellan flera olika moment. Vid Linköpings universitet har man i stället valt att samla informationen i en särskild kurs.
Berglund vill inte lägga någon större vikt vid att kursen har kommit att kallas ”duschkursen”. Hon uppger att tidigare studenter som hunnit börja arbeta har kontaktat universitetet och berättat att de haft användning av färdigheterna från kursen.
Kursens inriktning är bredare än enbart hygienfrågor. Syftet är att behandla social kompetens som kan behövas när flera personer arbetar tillsammans, något Berglund beskriver som en återkommande del av ingenjörsyrket.
Råd om deodorant har ifrågasatts
En del av kursen har dock mött invändningar från studenter. Kritiken gäller ett råd om att placera en deodorant på en kollegas skrivbord om personen luktar mycket svett.
Vett- och etikettexperten Stina Vickhoff är positiv till att sociala frågor får utrymme i utbildningen. Hon anser att en sådan kurs borde införas på samtliga utbildningar och framhåller vikten av att människor utmanar sig själva i olika sociala situationer på jobbet.
Vickhoff menar också att kollegor kan behöva hjälpa en person som inte har lika stark social kompetens. Däremot är hon tveksam till just förslaget att ställa fram en deodorant. Om relationen till kollegan inte är nära skulle hon själv inte vilja ta på sig ansvaret att agera på det sättet.
Sociala situationer som del av yrkesrollen
Diskussionen om kursen handlar därmed både om behovet av sociala färdigheter och om hur känsliga frågor bör hanteras på en arbetsplats. Universitetets utgångspunkt är att ingenjörer behöver vara rustade för samarbete, medan studenternas kritik har riktats mot ett konkret exempel på hur en kollegas hygien kan uppmärksammas.
Berglund håller fast vid att kursens färdigheter är användbara för ingenjörer som ska arbeta tillsammans med andra. Vickhoff delar den övergripande positiva synen på utbildning i social kompetens, men gör en annan bedömning av hur långt en kollega bör gå när det gäller att uppmärksamma någon annans svettlukt.



