Nyheter
Öppen artikelEU-status avgjorde länsstyrelsens stöd till Per Geijer-fyndigheten
Länsstyrelsen i Norrbotten stödjer LKAB:s ansökan om ensamrätt att bryta Per Geijer-fyndigheten i Kiruna. EU:s klassning av projektet som strategiskt viktigt blev avgörande, samtidigt som Gabna sameby varnar för konsekvenserna för renskötseln.

EU:s beslut att klassa Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som strategiskt viktig blev avgörande när länsstyrelsen i Norrbotten tog ställning till LKAB:s planer. Myndigheten anser att tillgången till mineraler och betydelsen för gruvnäringen väger tyngre än konsekvenserna för Gabna samebys renskötsel.
Länsstyrelsen tillstyrker att Bergsstaten beviljar LKAB:s ansökan om bearbetningskoncession. En sådan koncession ger bolaget ensamrätt att bryta fyndigheten. Det är dock Bergsstaten som ska fatta beslut i ärendet.
EU-klassning fick vågskålen att tippa
Per Geijer-fyndigheten beskrivs som viktig för LKAB:s framtid som järnmalmsproducent. En utbyggnad skulle göra det möjligt för gruvverksamheten i Kiruna att fortsätta även efter 2045. Fyndigheten är också tänkt att bidra med en del av de sällsynta jordartsmetaller som EU behöver.
Enligt landshövding Lotta Finstorp var EU:s utpekande av fyndigheten som strategiskt viktig enligt förordningen om kritiska mineraler helt avgörande för länsstyrelsens bedömning. Klassningen gjorde att mineralintresset till slut vägde över i myndighetens avvägning.
Prövningen har ställt olika intressen mot varandra. På den ena sidan finns mineraltillgångarna, möjligheten till fortsatt gruvdrift och arbetstillfällen inom gruvnäringen. På den andra sidan finns urfolksrättigheter och Gabna samebys behov av fungerande flyttleder för renarna.
Sista framkomliga flyttleden hotas
I området för den planerade gruvan finns den sista flyttled som fortfarande är framkomlig för Gabna samebys renar. Om fyndigheten börjar brytas finns en risk att leden skärs av. Det är en central del av samebyns invändningar mot projektet.
Länsstyrelsen bedömer trots detta att mineralintresset och gruvjobben väger tyngre. Myndighetens tillstyrkan innebär att den ställer sig bakom att LKAB får den sökta bearbetningskoncessionen.
Samtidigt framgår det av länsstyrelsens hållning att gruvdriften skulle medföra skadeverkningar. Finstorp hoppas därför att LKAB och Gabna sameby ska föra samtal om hur konsekvenserna kan begränsas så långt som möjligt.
Beslut ska fattas inom tre månader
EU:s förordning om kritiska mineraler påverkar även tidsplanen för den fortsatta handläggningen. Eftersom Per Geijer har pekats ut som ett strategiskt viktigt projekt måste Bergmästaren fatta beslut om bearbetningskoncessionen inom tre månader.
Innan beslutet fattas vill Finstorp att bolaget och samebyn sätter sig ner och diskuterar situationen. Förhoppningen är att parterna ska kunna komma fram till hur de skador som inte går att undvika kan minskas.
Frågan gäller därmed både vem som ska få rätt att bryta fyndigheten och hur gruvplanerna ska kunna hanteras i förhållande till renskötseln. Länsstyrelsens besked är ett ställningstagande till förmån för koncessionen, medan själva beslutet ligger hos Bergsstaten.
Samebyn riktar skarp kritik
Gabna samebys ordförande Lars-Marcus Kuhmunen är besviken över länsstyrelsens ställningstagande. Han anser att myndigheten har agerat som en politisk myndighet under regeringen, i stället för som en regional myndighet med uppgift att ta till vara lokala och regionala intressen med stöd i svensk författning och rättspraxis.
Kuhmunen kritiserar även länsstyrelsens tillsynsarbete. Han hänvisar i det sammanhanget till 400 potentiella miljöbrott som enligt honom för närvarande granskas av åklagare.
Länsstyrelsen har valt att inte bemöta kritiken. Nästa steg är Bergmästarens prövning av LKAB:s ansökan, som enligt EU-reglerna ska avgöras inom den angivna tremånadersfristen.



