Nyheter
Öppen artikelSpårvägsfrågan påverkade valet – tydlig skillnad i Nåntuna
Partierna som stöder den planerade spårvägen blev störst i nästan alla valdistrikt längs sträckningen. I sydöstra Uppsala gick motståndarsidan däremot framåt, med särskilt stora skillnader mellan kommun- och riksdagsvalet i Nåntuna.

Partierna bakom den planerade spårvägen fick störst stöd i de flesta valdistrikt längs den tänkta sträckningen. I sydöstra Uppsala var utvecklingen en annan, och i Nåntuna skilde sig väljarnas röster tydligt mellan kommunvalet och riksdagsvalet.
Spårvägens framtid var en aktuell politisk fråga ända fram till valdagen. När valresultatet längs de planerade linjerna jämförs framträder ett geografiskt mönster: ja-sidan dominerar i flertalet distrikt, medan nej-sidan har gått starkt framåt i den sydöstra delen av kommunen.
Olika styrkeförhållanden längs sträckan
Den politiska ja-sidan består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna. Tillsammans blev dessa partier störst i samtliga valdistrikt längs den planerade spårvägen, med undantag för distrikten i sydöstra Uppsala.
Där blev i stället motståndarsidan, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet demokraterna, den största grupperingen i kommunvalet. Resultatet visar att väljarstödet för de båda politiska sidorna varierade mellan olika delar av den planerade sträckningen.
Nåntuna skiljer ut sig
Särskilt tydligt var mönstret i Nåntuna, där det finns planer på att placera en spårvägsdepå. Området hade den största skillnaden i Uppsala mellan hur invånarna röstade i kommunvalet och hur de röstade i riksdagsvalet.
För Nåntunabon Laila Eriksson fick frågan en avgörande betydelse inför valet. ”För mig blev spårvägen avgörande”, säger hon.
Michal Grahn, docent i statsvetenskap, pekar på att många väljare i området berörs av projektet. Enligt honom skapar det också ett läge där partierna kan rikta sina kampanjer mot just spårvägsfrågan i Nåntuna.
Stor skillnad mellan valen
I riksdagsvalet fick partierna på ja-sidan sammanlagt 47,1 procent av rösterna i Nåntuna. I kommunvalet stannade motsvarande andel på 31,7 procent. Skillnaden mellan valnivåerna var därmed 15,4 procentenheter.
För nej-sidan var förhållandet nästan det omvända. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fick tillsammans 37,9 procent i riksdagsvalet. I kommunvalet nådde samma tre partier 46 procent.
När även Utvecklingspartiet demokraternas röster räknas in uppgick nej-sidans samlade resultat i kommunvalet till 49,1 procent. Partiet kandiderade inte till riksdagen och ingår därför inte i jämförelsen av nej-sidans resultat i riksdagsvalet.
Delade röster är vanligt
Resultatet i Nåntuna visar att en betydande andel väljare gjorde olika val på kommunal och nationell nivå. Det går däremot inte enbart av partisiffrorna att avgöra hur varje enskild person röstade eller vilken fråga som styrde det individuella valet.
Att välja olika partier i valen är inte ovanligt. Enligt Michal Grahn röstar omkring 30 procent av väljarna i Sverige på olika partier i de olika valen.
I Nåntuna sammanfaller den stora skillnaden mellan valresultaten med att området berörs av planerna på en spårvägsdepå. Samtidigt visar resultaten från övriga distrikt längs sträckningen att ja-partierna behöll positionen som största politiska gruppering på de flesta håll.



