Krönika
Öppen artikelNato måste också diskuteras som en budgetfråga
Sveriges Natomedlemskap och stödet till Ukraina är säkerhetspolitiska vägval med långsiktiga följder för statsbudgeten och den civila beredskapen. Det kräver en öppnare debatt om finansiering, prioriteringar och ansvar – utan att försvar och välfärd ställs mot varandra på förenklade grunder.

Säkerhetspolitiken har flyttat in i statsbudgeten. Därför räcker det inte längre att diskutera Nato och stödet till Ukraina som om frågorna bara hör hemma i utrikespolitiken.
Besluten påverkar också infrastruktur, energiförsörjning, sjukvårdsberedskap, kommunal krishantering och statens utrymme för andra reformer. Det betyder inte att varje krona till försvaret automatiskt tas från vården eller skolan. Men det betyder att politikerna måste redovisa prioriteringarna tydligare än hittills.
En ny ekonomisk verklighet
Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Samma år uppskattade Nato de svenska försvarsutgifterna till 2,14 procent av BNP enligt alliansens jämförbara beräkningsmetod.
Det är viktigt att vara noggrann med vad den siffran betyder. Natos utgiftsmått är inte identiskt med en enskild svensk anslagspost, och det dåvarande riktmärket på minst 2 procent var en politisk överenskommelse – inte en internationell skatt som automatiskt drogs från den svenska budgeten.
Vid toppmötet i Haag i juni 2025 enades Natoländerna om ett nytt mål: årliga försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar motsvarande 5 procent av BNP senast 2035. Minst 3,5 procent ska avse kärnförsvar, medan upp till 1,5 procent kan användas till bland annat motståndskraft, infrastruktur och industriell kapacitet med säkerhetsrelevans.
Inte heller detta är en färdig svensk budget för 2035. Genomförandet kräver nationella beslut, och riksdagen behåller makten över svenska anslag och skatter. Men den som tror att ett sådant alliansgemensamt mål saknar betydelse för framtida svenska prioriteringar lurar sig själv.
Försvaret slutar inte vid kaserngrinden
Riksdagens beslut om totalförsvaret 2025–2030 omfattar både militärt och civilt försvar. Enligt regeringens beräkningar innebär inriktningen en förstärkning av det militära försvaret med över 170 miljarder kronor under perioden och 37,5 miljarder kronor till det civila försvaret.
Det civila försvaret finns i verksamheter som människor möter varje dag: sjukvård, elförsörjning, transporter, livsmedel, digitala system och kommunal krisledning. Beredskap är därför inte en avskild militär kostnad. Den är en del av hur hela samhället organiseras.
Även försvarssamarbetet med USA har en konkret svensk dimension. DCA-avtalet, som trädde i kraft den 5 december 2024, ger USA möjlighet att få tillgång till och använda 17 svenska militära anläggningar och områden enligt avtalets villkor. Det innebär inte att USA fritt tar över svenska baser, men det väcker legitima frågor om infrastruktur, värdlandsstöd, lokal beredskap och ansvar.
Ukrainastödet måste redovisas långsiktigt
I maj 2024 presenterade regeringen en treårig ram på 75 miljarder kronor för militärt stöd till Ukraina under 2024–2026. I mars 2025 följde ett nytt militärt stödpaket på cirka 30 miljarder kronor, vilket regeringen beskrev som Sveriges dittills största.
Beloppen ska inte okritiskt läggas ihop och beskrivas som pengar som betalats ut kontant samma dag. Stödet kan bestå av donerad materiel, nyanskaffning, ammunition, utbildning och beställningar med ekonomiska effekter över flera år. Just därför behövs en begriplig och löpande redovisning av kostnader, finansiering, leveranstider och påverkan på svenska lager.
Sverige och Ukraina undertecknade dessutom ett tioårigt säkerhetsavtal i maj 2024. Avtalet slår fast en långsiktig inriktning för stöd på flera områden, men innebär inte att en exakt svensk kostnad för hela tioårsperioden redan är fastställd.
Det finns samtidigt ett tungt motargument mot att enbart beskriva Ukrainastödet som en belastning på statsbudgeten. Stödet kan ses som en investering i europeisk och svensk säkerhet. Om Rysslands angreppskrig belönas och säkerhetsläget i Östersjöregionen försämras kan framtida svenska kostnader bli betydligt större. Den kontrafaktiska kalkylen går inte att bevisa, men den kan inte heller avfärdas.
Ingen enkel strid mellan kanoner och välfärd
Det vore alltså missvisande att hävda att varje försvarskrona är en direkt nedskärning i skolan, vården eller äldreomsorgen. Statliga satsningar kan finansieras genom skatter, omprioriteringar, upplåning eller ett förändrat budgetutrymme. Kommunal och regional välfärd har dessutom en annan finansieringsstruktur än statens försvarsanslag.
IMF bedömde 2024 att Sverige hade starka offentliga finanser och låg offentlig skuldsättning i internationell jämförelse. Det ger handlingsutrymme. Försvarsinvesteringar kan också bidra till arbetstillfällen, teknikutveckling, infrastruktur och industriell kapacitet.
Men handlingsutrymme är inte samma sak som gratis pengar. Sverige står samtidigt inför kostnader för en åldrande befolkning, klimatomställning och andra samhällsbehov. Ju större och mer långsiktiga säkerhetsåtagandena blir, desto mindre trovärdigt blir det att behandla finansieringen som en teknisk detalj.
Öppenhet är också beredskap
Allt kan naturligtvis inte offentliggöras. Uppgifter om materielbrister, beredskapslager, cyberförsvar och skyddsobjekt kan behöva omfattas av sekretess. Kravet på demokratisk insyn kan inte innebära att information som skadar Sveriges säkerhet publiceras.
Men sekretess om operativa detaljer får inte bli en ursäkt för otydlighet om de stora prioriteringarna. Väljarna bör kunna få veta vilka fleråriga kostnader som planeras, hur de ska finansieras och vilket ansvar som läggs på staten, kommunerna, regionerna och näringslivet.
Man kan stödja både Natomedlemskapet och Ukraina och samtidigt kräva denna redovisning. Det är inte ett uttryck för svagare försvarsvilja. Tvärtom är öppna prioriteringar en förutsättning för att säkerhetspolitiken ska behålla demokratisk legitimitet när kostnaderna växer.
Sverige har valt en ny säkerhetspolitisk linje. Nu måste politiken också våga tala klarspråk om vad den kostar, vad den kan ge och vilka andra val som följer med den.



