Nyheter
Öppen artikelRyskägda fastigheter pekas ut som säkerhetsrisk – svensk stopplag saknas
Fastigheter som ägs av ryska aktörer kan enligt politiker och experter användas för spionage eller sabotage. Trots två statliga utredningar saknar Sverige fortfarande en generell möjlighet att stoppa fastighetsköp med hänvisning till säkerhetsrisker.

Ryskägda hus och lokaler i Sverige kan användas som utgångspunkter för spionage, sabotage eller annan verksamhet som hotar landets säkerhet. Samtidigt finns det ingen generell svensk lag som gör det möjligt att stoppa fastighetsköp av säkerhetsskäl.
Frågan har behandlats i två statliga utredningar, men något lagförslag har ännu inte lagts fram. Den första utredningen tillsattes 2017, då Socialdemokraternas Peter Hultqvist var försvarsminister.
Hultqvist, som nu är partiets försvarspolitiske talesperson, anser att processen har tagit för lång tid. Han konstaterar att de år som passerat inte har utnyttjats på bästa sätt.
FOI hittade 247 fastigheter
Ryska ägare finns registrerade för fastigheter på flera håll i Sverige. Säkerhetspolisen har i sin årsbok lyft sådant ägande som en möjlig risk för landets säkerhet.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har genomfört en kartläggning och identifierat 247 ryskägda fastigheter runt om i landet. Undersökningen ger dock inte någon fullständig bild av omfattningen.
För att hitta fastigheterna behövde forskarna manuellt granska omkring 10 000 namn på ägare som var bosatta utanför Sverige. Utländska fastighetsägare som bor i Sverige går inte att identifiera på samma sätt i registren. Därför är det inte känt hur många ryskägda fastigheter som totalt finns i landet.
Riskerna är enligt Peter Hultqvist inte begränsade till byggnader i närheten av militära anläggningar. Han beskriver Rysslands agerande mot Sverige och andra länder som hybridkrigföring och pekar på att fastigheter kan användas för bland annat sabotage, underrättelseverksamhet eller försök att försvaga det svenska samhället.
Försvarsmakten vill ta över hus på Muskö
Ett konkret fall finns på Muskö, där Försvarsmakten försöker ta över ett fritidshus. Skälet är att fastigheten ligger nära marinbasen på ön.
Försvarsminister Pål Jonson uppger att underrättelseinhämtningen i Sverige har ökat. Trots den utvecklingen finns i dag ingen allmän lagstiftning som ger staten möjlighet att stoppa ett fastighetsköp enbart med hänvisning till säkerheten.
Två utredningar har behandlat frågan: SOU 2019:34 och SOU 2024:84. Arbetet har dock inte resulterat i något lagförslag.
Enligt Pål Jonson beror fördröjningen på att de genomförda utredningarna inte har omfattat tillräckligt många tänkbara situationer. Regeringen har diskuterat frågan med partierna i riksdagen, och samtalen har enligt honom visat att en kommande lagstiftning behöver vara robust. Det arbetet tar därför tid, framhåller försvarsministern.
Finland har förbjudit ryska köp
Även Finland har uppmärksammat säkerhetsfrågor kopplade till ryskt fastighetsägande. De finländska registren innehåller mer information än de svenska, vilket ger bättre möjligheter att bedöma omfattningen.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen uppskattade för två år sedan att omkring 3 500 fastigheter i landet hade ryska ägare. I juli 2025 införde Finland en lag som hindrar ryska medborgare från att köpa fastigheter.
Sverige har inte infört något motsvarande generellt köpstopp. De svenska reglerna innebär därmed att staten fortfarande saknar en övergripande möjlighet att ingripa mot fastighetsaffärer som kan innebära säkerhetsrisker.
Skillnaden mellan länderna gäller också tillgången till uppgifter om ägarna. Medan Finland har mer information i sina register har den svenska kartläggningen krävt en omfattande manuell granskning. Samtidigt fångar den inte upp utländska ägare som är bosatta i Sverige.
Det är därför inte möjligt att slå fast hur omfattande det ryska fastighetsägandet i Sverige är. De 247 objekt som FOI har identifierat visar endast de fastigheter som forskarna kunde hitta genom sin genomgång.



