Nyheter
Öppen artikelÖvningen blev verklighet när larmet kom från Brinellskolan
En kvart före larmet om pågående dödligt våld på Brinellskolan gick räddningstjänsten igenom hur sjukvården skulle hanteras i en sådan situation. När larmet kom klockan 14.06 gick både polis och räddningspersonal in i skolan trots att säkerhetsläget ännu var osäkert.

Klockan 14.06 larmades blåljusmyndigheterna om pågående dödligt våld på Brinellskolan i Fagersta. Tio minuter senare hade gärningsmannen stoppats.
En månad efter skoldådet har polis och räddningstjänst beskrivit insatsen och de beslut som fattades under de första minuterna. För räddningstjänstens första styrka blev situationen verklighet bara en kvart efter att styrkeledaren Rasmus Åkerfeldt hade tagit del av en övning om sjukvård vid den här typen av händelser.
Förkortningen PDV används för pågående dödligt våld. När ett sådant larm går ut ska polis, räddningstjänst och ambulans kunna agera omedelbart enligt metoder som de har utbildats och övat i.
Första patrullen gick in ensam
Den första polispatrullen nådde Brinellskolan efter några minuter. Patrullen väntade inte på förstärkning, utan gick ensam in i byggnaden för att söka upp och stoppa gärningsmannen.
Enligt uppgifter i Polistidningen befann sig nästa polispatrull 25 minuter bort. Roger Gustafsson, insatschef vid polisen i Västmanland, anser att den första patrullen handlade på det sätt som poliser tränas för i ett sådant läge: att gå in och försöka nå en konfrontation.
Gustafsson beskriver ett larm om pågående dödligt våld som en av de värsta situationer som polisen kan ställas inför. Trots den starka reaktionen måste personalen snabbt övergå till att agera utifrån sin utbildning.
Övade en kvart före larmet
Brandstationen ligger bara några minuter från Brinellskolan. Kort före larmet hade Rasmus Åkerfeldt tittat på en övning om hur sjukvårdsinsatser ska genomföras under pågående dödligt våld.
När räddningsstyrkan kom fram möttes den av en kaotisk situation. På platsen fanns en person med allvarliga skador. Två brandmän började ge akut vård tillsammans med personal från skolan, medan andra i styrkan bevakade omgivningen och arbetade med säkerheten.
Därefter kom uppgifter om att det fanns fler svårt skadade personer inne i skolbyggnaden. Polisen hade då redan gått in, men kunde ännu inte lämna någon garanti för att platsen var säker.
Beslutade att ta sig in
Trots osäkerheten beslutade Åkerfeldt att räddningstjänsten skulle fortsätta in i byggnaden. Skälet var informationen om att allvarligt skadade personer fanns där inne och behövde hjälp.
Deltagandet byggde på frivillighet inom styrkan. Samtliga valde att följa med in.
Väl inne arbetade gruppen enligt samma principer som vid tidigare övningar. Några koncentrerade sig på sjukvårdsinsatserna, medan andra hade till uppgift att hålla uppsikt över säkerheten. Arbetsfördelningen gjorde att vård kunde ges samtidigt som styrkan försökte hantera riskerna i den ännu osäkra miljön.
Gemensam träning under flera år
Polis, räddningstjänst och ambulans har under flera år utvecklat utbildning och gemensamma övningar för insatser vid pågående dödligt våld. Kunskapen och förmågan har enligt polisens insatschef successivt stärkts i hela landet.
Roger Gustafsson uppger att övningarna genomförs kontinuerligt och tillsammans med bland andra räddningstjänst, ambulans och andra berörda aktörer. Han framhåller också skolans agerande under händelsen.
Arbetet med att utvärdera insatsen var fortfarande inte avslutat en månad efter dådet. Rasmus Åkerfeldts sammanfattning är att räddningsstyrkan gjorde vad den kunde under de förutsättningar som rådde.



