Nyheter
Öppen artikelNya medborgares påverkan på valet går inte att slå fast
Påståendet att personer som fått svenskt medborgarskap under Tidöregeringens tid avgjorde valet till de rödgrönas fördel går inte att belägga. En beräkning visar att gruppen matematiskt kan ha påverkat det jämna resultatet, men osäkerheten om valdeltagande och partival är stor.

Efter valet har det fått spridning att personer som beviljats svenskt medborgarskap under de senaste fyra åren avgjorde resultatet till de rödgrönas fördel. Tillgängliga uppgifter räcker dock inte för att fastställa att så var fallet.
Frågan väcktes redan före valet. SD-ledaren Jimmie Åkesson hävdade då att Socialdemokraternas migrationspolitik var en långsiktig strategi för att vinna röster. Under slutdebatten den 11 september sade han att muslimsk invandring kunde bli avgörande för valresultatet.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson avfärdade resonemanget som en konspirationsteori. Hon jämförde med att även andra väljargrupper, som norrlänningar, undersköterskor eller seglare, skulle kunna beskrivas som avgörande i ett jämnt val.
När oppositionen tog ledningen under valnatten fick påståendet ny fart. Bland andra skrev SD-politikern Tobias Andersson på sociala medier att personer som fått medborgarskap under Tidöregeringens tid hade avgjort valet till vänsterblockets fördel. I inlägg om frågan användes siffran 200 000 nya medborgare.
Starkare stöd för rödgröna bland utomeuropeiskt födda
Vallokalsundersökningen Valu visar att väljare med utomeuropeisk bakgrund i högre utsträckning röstade på de rödgröna partierna. Vänsterpartiet ökade också kraftigt i flera utsatta områden.
Det innebär däremot inte att samma röstningsmönster automatiskt kan tillskrivas personer som nyligen fått medborgarskap. Nationalekonomen Henrik Andersson vid Uppsala universitet, som bland annat har studerat valdeltagande bland personer med invandrarbakgrund, framhåller att nya medborgare är en bred grupp med skilda bakgrunder och ursprungsregioner.
Undersökningar pekar enligt honom på ett övertag för de partier som under mandatperioden befunnit sig i opposition bland utomeuropeiskt födda. Gruppen som nyligen blivit svenska medborgare består dock inte enbart av personer med utomeuropeisk bakgrund.
Beräkning bygger på flera antaganden
En sammanställning av uppgifter från Migrationsverket visar att 64 procent av dem som blev medborgare efter att Tidöregeringen tillträdde i oktober 2022 har utomeuropeisk härkomst. Sex procent kommer från nordiska länder och 24 procent från övriga Europa.
Genom att applicera röstningsmönstren i Valu på respektive grupp och anta ett valdeltagande på 60 procent går det att uppskatta hur rösterna kan ha fördelats. Den beräkningen ger de rödgröna en fördel på omkring 35 000 röster.
Siffran beskrivs samtidigt som en övre gräns. Barn har inte kunnat räknas bort fullständigt, och det är inte känt om nya medborgare har samma politiska preferenser som personer från motsvarande ursprungsregioner som varit svenska medborgare längre.
Det saknas offentliga uppgifter om barnens exakta ålder och ursprungsregion när de fick medborgarskap. Statistiken redovisar minderåriga i åldersgrupperna 0–6 år och 7–17 år. Om en jämn åldersfördelning antas inom den äldre gruppen var omkring en fjärdedel av de nya medborgarna omyndiga på valdagen.
Med en sådan justering skulle den uppskattade skillnaden mellan blocken i stället bli cirka 30 000 röster. På morgonen den 16 september skilde 33 500 röster mellan blocken.
Experter: Går inte att verifiera
Henrik Andersson bedömer att gruppen rent matematiskt kan ha påverkat ett så jämnt val. En sådan slutsats förutsätter dock antaganden både om hur många som röstade och vilka partier de valde. Enligt honom är påståendet därför en hypotes som i nuläget inte kan bekräftas empiriskt.
Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson gör en liknande bedömning. I ett jämnt val går det enligt honom att peka ut nästan vilken väljargrupp som helst som avgörande. Han lyfter i stället partiernas politik, sakfrågor, utspel, ideologiska strömningar, samhällsekonomi och mobilisering som återkommande förklaringar till valresultat.
Han betonar också att det inom i stort sett alla grupper finns väljare som röstar på olika partier. Uppgifter om ursprungsregion ger därför inte ett säkert besked om hur en enskild person har röstat.
Reglerna skärptes i juni
SD föreslog i november 2022 ett tillfälligt stopp för nya medborgarskap i väntan på hårdare villkor. Förslaget fick inte stöd i socialförsäkringsutskottet.
Den 6 juni 2026 började nya, skärpta regler för svenskt medborgarskap att gälla. Förändringarna omfattar bland annat högre krav på egen försörjning samt kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
De tillgängliga beräkningarna visar därmed att nya medborgares röster kan ha haft matematisk betydelse i ett jämnt val. De visar däremot inte att gruppen faktiskt röstade på det sätt som antagandena utgår från eller att den ensam avgjorde resultatet.



